onsdag 9 september 2009
Salongsfäighet
Gustafs Skål har nu haft den första salongen för hösten och jag passade då på att hålla ett litet föredrag om salongsinstitutionens uppkomst och historia, och detta vill jag nu dela med mig av till er som inte kunde närvara (en sammanfattning från Ingrid Holmquists bok om salongsliv.)
Salongskulturen uppkom i Frankrike under 1600-talet.
Ordet 'salong' började användas under andra halvan av 1800-talet, så under 16- och 1700-talen benämndes de som 'soirée', 'assemblée', eller att man hänvisade till sin "krets" eller "öppna hus", eller till den speciella veckodag som salongen ägde rum på (ex.vis Madame Lagercrantz söndagar!).
Återkommande drag i skildringar av salongsliv är:
1) Karaktär av social gemenskap och vänumgänge och med konstnärliga (litterära och musikaliska), intellektuella eller politiska förtecken. Oftast var salongen blandad men ibland inriktad på ett ämne eller inriktning.
2) Viktigaste verksamhet var samtalet, konversationen.
3) Oftast privat organiserad och i ett hem (med undantag av hovsalongen som var mer representativ och officiell).
4) Kunde också ha en offentlig och professionell prägel som smakdomare och normsättare, som plantskola för konstnärliga begåvningar och som forum för de mer etablerade kulturpersonligheterna för att testa verk och idéer i.
5) Innehöll vissa formella inslag som bestämda tider och att de pågick under en längre tidsperiod. Var du väl introducerad, var du fri att sen komma och gå som du ville.
6) I allmänhet organiserad kring en kvinna.
7) Frekventeras av båda könen.
8) Samlingspunkt för olika sociala skikt och positioner.
9) Tolerant, odogmatisk och icke-fanatisk och ej driven av yttre mål.
Rötter:
Spår från antiken, medeltid och renässans.
Antiken:
Den grekiska hetären (=prostituerade)och kulturellt begåvade Aspasia, som samlade den tidens filosofer som Sokrates kring sig, och var gift med statsmannen Perikles.
Medeltid:
Den höviska kulturen vid medeltida hov, med trubadurdiktare och "Cours d'amour" där man förde samtal om kärlekens väsen, ledda av en högt uppsatt dam. Riddaren fick här sin estetiska och sedliga skolning inför äktenskapet.
Kärlekens natur är ett centralt intresse i 16- och tidiga 1800-talssalonger, vilket kan spåras till medeltiden.
Renässans:
Umgängesstilen vid de italienska renässanshoven med sin kvinnodyrkan och hyllandet av humanistisk lärdom, konstnärliga talanger och sinnlig njutning.
1600-talet:
Kvinnorna var många i de s. k. preciösa salongerna under denna tid. Männen samlades kring kvinnorna för att stödja dem och för att tillgodogöra sig den kultur de representerade.
Madame de Sévigné bildade skola med sin brevstil ända in på 1800-talet.
I Sverige slog salongen igenom genom drottning Kristina som 1653 bildade ett lördagssällskap på Jakobsdals slott (nuvarande Ulriksdal) där man lekte, dansade och konverserade.
Ulrika Eleonora (Karl XI:s gemål) samlade sina vänner under 1680-talet och där Aurora Königsmarck var den mest omtalade hovdamen.
Preciöserna hade en äktenskapskritisk mentalitet, vilket kan utläsas ur drottning Kristinas maximer, bl a.
Fransk salongskultur under 1700-talet:
Började blomstra igen efter Ludvig XIV:s död 1715.
De mest periodtypiska salongerna var seriöst inriktade på idédebatt, litteratur och konst.
Salongen var mer borgerlig och mansdominerad än tidigare, och bestod av det manliga toppskiktet av intellektuella, som författare, filosofer, encyklopedister och även de blivande revolutionärerna.
Värdinnans roll var här medlande och civiliserande. Diskussionerna måste följa hövlighetens lagar ("the rules of polite conversation").
Så småningom tog de politiska klubbarna med enbart män över.
Salongerna var talrika och var ett mycket prestigefyllt företag. Som värdinna fick du intellektuell stimulans, status och makt.
Salongen hade ofta inflytande över utnämningar som t ex valen till Franska akademien.
Berömda värdinnor är Mme de Lambert (1647-1733) och Mme Necker. De skrev bägge dagböcker över sina träffar; från förberedelser till efterarbete.
Den mest kända värdinnan är Mme Geoffrin (1699-1777). Hennes salonger var strikt organiserade och med bildkonstnärer för sig och litteratörer för sig på olika dagar. Politik var ett förbjudet ämne för att motverka spänningar mellan sociala skikt och ideologier.
Hon försörjde vissa av sina protegéer och gav dem husrum, mat, köpte deras verk och betalade även tryckningen av Encyklopedien då den avbrutits p.g.a. penningbrist.
Hon var en av få borgerliga värdinnor och gift en förmögen spegfelfabrikant som bekostade hennes verksamhet.
"Alla" samlades i hennes salonger, inkl. vår Gustaf III.
Under de få salonger som existerade under revolutionsåren fick värdinnan en mer underordnad roll.
Salongsvärdinnor som Mme de Genlis och Mme de Staël gick i landsflykt under revolutionen, och Mme de Staëls nya hem och salong i Schweitz (Coppet) gav impulsen till Tysklands övertagande som salongsfäste efter Frankrike.
Sverige under 1700-talet:
Sveriges främsta salongsfäste var vid hovet. Drottning Lovisa Ulrika som var påverkad av det franska upplysningstänkandet, samlade Tessin, von Höpken, von Dalin m fl ikring sig, och instiftade Vitterhetsakademien 1753, som ju var en föregångare till Gustaf III:s Svenska Akademien 1786.
Gustaf III vidareutvecklade denna hov- och salongskultur med skalder som Leopold, Creutz,Oxenstierna och Kellgren i sin tjänst.
Den första egentliga salongen i Sverige bildades annars kring Hedvig Charlotta Nordenflycht som inledde ett samarbete med poeterna Gyllenborg och Creutz genom det lärda sällskapet Tankebyggarorden.
Dessa lärda sällskap av ordenskaraktär var mer typiska för den svenska litterära kulturen än salongen under sent 1700-tal; t ex "Utile Dulci" med bl a Kellgren och Lenngren. A M Lenngren var även värdinna för det parodiska ordensällskapet " Pro sensu communi" - för det sunda förnuftet.
Där samlades bl a Gyllenborg, Franzén, Leopold, Rosenstein kring hennes tebord.
Även hos upplysningsmannen och bibliotekarien Gjörwell träffades den tidens vittra.
Slutligen kan sägas att 1700-talets salonger/sällskapsliv mer var inriktat på god mat, dans och kortspel än konstnärliga aktiviteter.
Tag dessa lärospån med till nästa salong och så gör vi det till vårt eget!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar