onsdag 9 september 2009

Salongsfäighet


Gustafs Skål har nu haft den första salongen för hösten och jag passade då på att hålla ett litet föredrag om salongsinstitutionens uppkomst och historia, och detta vill jag nu dela med mig av till er som inte kunde närvara (en sammanfattning från Ingrid Holmquists bok om salongsliv.)

Salongskulturen uppkom i Frankrike under 1600-talet.
Ordet 'salong' började användas under andra halvan av 1800-talet, så under 16- och 1700-talen benämndes de som 'soirée', 'assemblée', eller att man hänvisade till sin "krets" eller "öppna hus", eller till den speciella veckodag som salongen ägde rum på (ex.vis Madame Lagercrantz söndagar!).
Återkommande drag i skildringar av salongsliv är:
1) Karaktär av social gemenskap och vänumgänge och med konstnärliga (litterära och musikaliska), intellektuella eller politiska förtecken. Oftast var salongen blandad men ibland inriktad på ett ämne eller inriktning.
2) Viktigaste verksamhet var samtalet, konversationen.
3) Oftast privat organiserad och i ett hem (med undantag av hovsalongen som var mer representativ och officiell).
4) Kunde också ha en offentlig och professionell prägel som smakdomare och normsättare, som plantskola för konstnärliga begåvningar och som forum för de mer etablerade kulturpersonligheterna för att testa verk och idéer i.
5) Innehöll vissa formella inslag som bestämda tider och att de pågick under en längre tidsperiod. Var du väl introducerad, var du fri att sen komma och gå som du ville.
6) I allmänhet organiserad kring en kvinna.
7) Frekventeras av båda könen.
8) Samlingspunkt för olika sociala skikt och positioner.
9) Tolerant, odogmatisk och icke-fanatisk och ej driven av yttre mål.

Rötter:

Spår från antiken, medeltid och renässans.

Antiken:
Den grekiska hetären (=prostituerade)och kulturellt begåvade Aspasia, som samlade den tidens filosofer som Sokrates kring sig, och var gift med statsmannen Perikles.

Medeltid:
Den höviska kulturen vid medeltida hov, med trubadurdiktare och "Cours d'amour" där man förde samtal om kärlekens väsen, ledda av en högt uppsatt dam. Riddaren fick här sin estetiska och sedliga skolning inför äktenskapet.
Kärlekens natur är ett centralt intresse i 16- och tidiga 1800-talssalonger, vilket kan spåras till medeltiden.

Renässans:
Umgängesstilen vid de italienska renässanshoven med sin kvinnodyrkan och hyllandet av humanistisk lärdom, konstnärliga talanger och sinnlig njutning.

1600-talet:

Kvinnorna var många i de s. k. preciösa salongerna under denna tid. Männen samlades kring kvinnorna för att stödja dem och för att tillgodogöra sig den kultur de representerade.
Madame de Sévigné bildade skola med sin brevstil ända in på 1800-talet.
I Sverige slog salongen igenom genom drottning Kristina som 1653 bildade ett lördagssällskap på Jakobsdals slott (nuvarande Ulriksdal) där man lekte, dansade och konverserade.
Ulrika Eleonora (Karl XI:s gemål) samlade sina vänner under 1680-talet och där Aurora Königsmarck var den mest omtalade hovdamen.
Preciöserna hade en äktenskapskritisk mentalitet, vilket kan utläsas ur drottning Kristinas maximer, bl a.

Fransk salongskultur under 1700-talet:

Började blomstra igen efter Ludvig XIV:s död 1715.
De mest periodtypiska salongerna var seriöst inriktade på idédebatt, litteratur och konst.
Salongen var mer borgerlig och mansdominerad än tidigare, och bestod av det manliga toppskiktet av intellektuella, som författare, filosofer, encyklopedister och även de blivande revolutionärerna.
Värdinnans roll var här medlande och civiliserande. Diskussionerna måste följa hövlighetens lagar ("the rules of polite conversation").
Så småningom tog de politiska klubbarna med enbart män över.
Salongerna var talrika och var ett mycket prestigefyllt företag. Som värdinna fick du intellektuell stimulans, status och makt.
Salongen hade ofta inflytande över utnämningar som t ex valen till Franska akademien.
Berömda värdinnor är Mme de Lambert (1647-1733) och Mme Necker. De skrev bägge dagböcker över sina träffar; från förberedelser till efterarbete.
Den mest kända värdinnan är Mme Geoffrin (1699-1777). Hennes salonger var strikt organiserade och med bildkonstnärer för sig och litteratörer för sig på olika dagar. Politik var ett förbjudet ämne för att motverka spänningar mellan sociala skikt och ideologier.
Hon försörjde vissa av sina protegéer och gav dem husrum, mat, köpte deras verk och betalade även tryckningen av Encyklopedien då den avbrutits p.g.a. penningbrist.
Hon var en av få borgerliga värdinnor och gift en förmögen spegfelfabrikant som bekostade hennes verksamhet.
"Alla" samlades i hennes salonger, inkl. vår Gustaf III.

Under de få salonger som existerade under revolutionsåren fick värdinnan en mer underordnad roll.

Salongsvärdinnor som Mme de Genlis och Mme de Staël gick i landsflykt under revolutionen, och Mme de Staëls nya hem och salong i Schweitz (Coppet) gav impulsen till Tysklands övertagande som salongsfäste efter Frankrike.

Sverige under 1700-talet:

Sveriges främsta salongsfäste var vid hovet. Drottning Lovisa Ulrika som var påverkad av det franska upplysningstänkandet, samlade Tessin, von Höpken, von Dalin m fl ikring sig, och instiftade Vitterhetsakademien 1753, som ju var en föregångare till Gustaf III:s Svenska Akademien 1786.
Gustaf III vidareutvecklade denna hov- och salongskultur med skalder som Leopold, Creutz,Oxenstierna och Kellgren i sin tjänst.
Den första egentliga salongen i Sverige bildades annars kring Hedvig Charlotta Nordenflycht som inledde ett samarbete med poeterna Gyllenborg och Creutz genom det lärda sällskapet Tankebyggarorden.
Dessa lärda sällskap av ordenskaraktär var mer typiska för den svenska litterära kulturen än salongen under sent 1700-tal; t ex "Utile Dulci" med bl a Kellgren och Lenngren. A M Lenngren var även värdinna för det parodiska ordensällskapet " Pro sensu communi" - för det sunda förnuftet.
Där samlades bl a Gyllenborg, Franzén, Leopold, Rosenstein kring hennes tebord.
Även hos upplysningsmannen och bibliotekarien Gjörwell träffades den tidens vittra.
Slutligen kan sägas att 1700-talets salonger/sällskapsliv mer var inriktat på god mat, dans och kortspel än konstnärliga aktiviteter.

Tag dessa lärospån med till nästa salong och så gör vi det till vårt eget!

måndag 7 september 2009

Marknad i Uppsala

Den 16:e Augusti så var det 1700-talsmarknad I Linnéträdgården i Uppsala. Ett femtontal medlemmar i Gustafs Skål var där och vandrade omkring i trädgården, förhoppningsvis till glädje för besökarna.
Photobucket
Vädret var vackert, om än något blåsigt, så damerna fick hålla i hatten.
Photobucket
Marknaden var ganska liten, men stånden trevliga. Speciellt godisståndet, där man kunde avnjuta brända mandlar och hemmagjord marsipan. En miniatyrhäst leddes runt i band och även en get, vilket undertecknad lånade, inspirerad av Marie Antionette, så klart.
Photobucket
Även pressen var där och nya medlemmen Johanna som är bosatt i Uppsala, var vänlig nog att skicka urklippet.
Photobucket
När marknaden var över, så fick vi en guidad tur genom Linnémuséet och efter det så blev det mat och musik i Orangeriet.

En improviserad sångstund innan middagen.
Photobucket
Den ”enklare” middag som herrskapet Löfgren bjöd på. Man frågar sig hur en festmåltid skulle ha sett ut.
Photobucket

Det var en mycket trevlig dag och förhoppningsvis så blir det marknad nästa sommar igen.

Kristinehovsassembléen den 6 Septembre


Gustafs Skåls Höstsaison inleddes igår Afton med en Salong/assemblée i nyrenoverade och nyinredda Förmaket och Kabinettet på Kristinehovs malmgård.
Värdinna voro jag själv, och med Herr Essmar som fenomenalt rask hielpreda.
16 själar närvoro denna sällsamt vackra brittsommarkväll.
Klockan Fem var Förmaket vackert uppdukat med sill, bröd, ostar, inlagd gurka, gröna oliver, brännewin (fläder och citron: Herr Löfgrens special!) samt äpplen och sviskon i vackra skålar. Några ljus fick brinna trots att det ännu var långt till skymning.
Gästerna bjöds in allt eftersom de anlände, och vi converserade om väder och vind, den frugtade flunsan, renoveringen och allehanda ting; högt som lågt!
Herr Stehn hade älskvärdheten att skänka små bröstbuketter till alla damer, hvilket förtjuste oss mycket! Som värdinna skänktes jag en ljuvlig blekrosa ros.
Vid pass sju var alla samlade, hade rökt sina pipor och ätit och druckit och då var det dags för Caffe, Thée, Chocolad, frestande bakverk och pajer som gästerna medbringat. Vi samlades i Kabinettet för fortsatt trefvlig samvaro som inleddes af mig med ett kortare föredrag om Salongens uppkomst och historia.
Gästerna höll sig vakna hela tiden!
Sednare läste Madame Rosén lite ur en bok om bl a om spjuvern Saint-Simon i Ludvig XIV:s hov.
Herr Schulze bidrog med intressant historik kring dåtidens avisor.
Conversationen var som sig bör lättsam och hövlig.
Vi avslutade vid tiotiden med ett parti "Frågor & svar" till allas förnöjelse. Många glada skratt blev det som alltid med denna enkla men amusanta lek!
Madame Rosén hade sen godheten att taga mig med i sin droska och vi lämnade Herrar Löfgren och Essmar med resterande disk, men jag hoppas de inte tyckte illa vara!
Sammanfattningsvis var detta en kväll att minnas och just som en 1700-talssalong ska vara på alla sätt!
Välkommen nästa gång och lägg den första söndagen i månaden på minnet! Alltid mellan 17 och 22!